![]()
Norsk Skogkatt

| Norsk Skogkatt
är idag Sveriges populäraste raskatt. Varför är den då så populär? Jo, vi
som ägs av den Norska Skogkatten förstår det men vi ska här försöka
beskriva det även för er som ännu inte har upptäckt denna härliga varelse.
Den norska skogkatten har en stor robust och
lång muskulös kropp med kraftiga, höga ben, där bakbenen är högre än
frambenen. Till denna stora kropp har den en lång och buskig svans som den
stolt visar upp. Pälsen är halvlång med tjock underull och långa
vattenavvisande täckhår för att den ska klara sig ute i naturen. För att
skydda de ömtåligaste delarna på kroppen har den krage, kindskägg,
skjortbröst, knickers och tofsar under trampdynorna. Trots att det är en stor katt så rör den norska skogkatten sig enormt smidigt och är en suverän trädklättrare. De klättrar ner från trädet med huvudet före. Skogisen går utmärkt att ha som innekatt trots sina klättervanor men erbjud den gärna en hög klätterpelare som den kan vässa klorna på och klättra i. Många skogisar ligger också högst upp i klätterträdet och sover sin skönhetssömn. Alla päls- och ögonfärger är tillåtna med
undantag för siamesmaskade, choklad, lila, kanel respektive fawn. Skogkattens huvud är triangelformat med
alla sidor lika långa. Den har en lång rak profil med bra höjd på pannan
som är lätt rundad. Till detta har den en kraftig haka. Öronen är stora,
spetsiga och breda i basen. De får gärna ha lodjurstofsar och långa hår i
öronen. Öronen ska vara placerade så att dess yttre linjer följer huvudets
linjer ner till hakan. Ögonen är stora, ovala och öppna, lätt snedställda.
De ska ge ett alert uttryck. Alla ögonfärger är tillåtna, oavsett
pälsfärg. Vanligast är gröna, gula och orangefärgade ögon men det finns
även odd-eyed (olikfärgade ögon) och helblå ögon. Det går utmärkt att ha skogisen som
innekatt. Den uppskattar dock att du nätar in din balkong, bygger en
inhägnad eller går ut på promenad med den i sele och koppel, vilket den
väldigt lätt lär sig. Sägnerna kring Skogkatten är många och den
nämns tidigt i litteraturen som "Hulderkatten" eller "Trollkatta". I
början av sjuttiotalet engagerade sig norrmännen i avelsarbetet för Norsk
Skogkatt och 1973 godkändes rasen i Norge efter att man enats om
standarden. Katterna bokfördes i experimentstamboken och 1976 hade
norrmännen ca 100 stycken registrerade. Samma år på FIFes årsmöte i
Wiesbaden blev Skogkatten godkänd, dock utan certifikatstatus. Vid FIFes
årsmöte 1977 godkändes rasen med certifikaträtt.
|
Ovanstående text är hämtad från Sveraks medlemstidning Våra katter nr 4-2004. |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |